I samhället är det många aktörer som arbetar med folkhälsa, allt från föreningar, idrottsförbund, studieförbund, kyrka, egna företagare med flera. Men huvudansvaret för det strategiska folkhälsoarbetet ligger hos kommun och landsting. En god folkhälsa är en viktig tillväxtfaktor både för samhället och för den enskilde.
Folkhälsoarbetet styrs lokalt av Folkhälsorådet, som är det politiska organ där samverkan mellan kommun och landsting sker. Folkhälsorådet består av politiker och tjänstemän från båda parterna. Folkhälsorådet är det organ som styr folkhälsoplanerarens uppdrag.
Folkhälsorådet har ansvar att verka mot de 11 nationella folkhälsomål som riksdagen fastställt. Målområdena har fokus på de faktorer i samhället som påverkar folkhälsan, det vill säga livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor.
Det övergripande målet är att skapa förutsättningar för en jämlik och jämställd hälsa.
Folkhälsoplaneraren arbetar strategiskt med folkhälsofrågor ur ett befolkningsperspektiv. Folkhälsoplaneraren är den som samordnar de båda huvudmännens, kommun och landstings hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser som främjar befolkningens hälsa.
Det handlar mycket om ett strategiskt långsiktigt processarbete med huvudinriktning på attityd och beteendeförändringar.
-
Ge stöd åt beslutsfattare - planera och utarbeta underlag för politiska beslut
-
Ge metodstöd
-
Sprida kunskap om vad som främjar en god och jämlik hälsa i kommunen
-
Samverka med olika verksamheter i kommun och landsting samt med myndigheter och övriga organisationer i kommunen
-
Stödja utvecklingsprocesser
-
Samordna insatser, se hur olika aktörer kan samverka, hitta samordningsvinsterna och lyfta till beslutsnivå
På uppdrag av folkhälsorådet prioriterar folkhälsoplaneraren sina insatser. Grunder för folkhälsoarbetet hämtas från statistiksammanställningar som beskriver livsvillkor, levnadsvanor och hälsoutfall i kommunen.
Hälsoveckan är också en prioriterad uppgift för folkhälsoplaneraren att samordna.
-
Delaktighet och inflytande i samhället
-
Ekonomiska och social trygghet
-
Trygga och goda uppväxtvillkor
-
Ökad hälsa i arbetslivet
-
Sunda och säkra miljöer och produkter
-
En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård.
-
Gott skydd mot smittspridning
-
Trygg och säker sexualitet och en god och reproduktiv hälsa
-
Ökad fysisk aktivitet
-
Goda matvanor och säkra livsmedel
-
Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande
-
Trygga och goda uppväxtvillkor (mål 3)
-
Ökad hälsa i arbetslivet (mål 4)
-
Ökad fysisk aktivitet (mål 9)
-
Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande (mål 11)